Ni vet när man har tappat det, när man känner sig så där oinspirerad. Där är jag nu. Jag vill ju att orden ska dansa över pappret, älskar det men jag hittar inte orden. Jag är fast i samma gamla ordförråd. Samma gamla härligt och samma gamla fantastiskt. Samma superlativ som kommer ur fingrarna när jag knapprar på tangenterna. Men åhhh, hur hittar jag tillbaka? Tillbaka till inspiration och motivation. Tillbaka till kreativitet. Ja ja lever i förhoppning att detta kanske kan vara till lite hjälp. Att skriva av sig här kanske kan sätta fart på några av mina hjärnceller som hakat upp sig på excel-filer istället för kreativt utövande, skrivande, skapande.
Så länge får väl mina loppor sprida lite glädje i detta inlägg...
